Voimakas pelko- tai paniikkitila estää ruumista ottamasta vastaan informaatiota. Koira käyttäytyy vaistonvaraisesti. Pelästyessään koira useimmiten joko pakenee, puolustautuu tai ”jäätyy” eli vetäytyy, vapisee ja hengittää raskaasti sekä ahdistuneesti.
Pelko estää koiraa oppimasta, joten uusien asioiden opettamisessa täytyy edetä lempeästi. Koiralta ei voi odottaa liikaa liian nopeasti. On tärkeää oppia tunnistamaan koiran rajat. Olennaista on ymmärtää milloin epävarmuus muuttuu peloksi, ettei pahenna ongelmaa entisestään. Onnistumiseen vaaditaan pelkoon vaikuttavien syiden ja tosiasioiden ymmärrystä. Pelon tunteeseen vaikuttavat sekä geenit että ympäristötekijät. Pelko voi johtua herkkyydestä, muuttuvista olosuhteista, traumaattisista kokemuksista tai väärästä käyttäytymisen vahvistamisesta. Pelon alkuperä voi myös aiheutua riittämättömästä sosiaalistamisesta tai totuttamisesta koiran lähiympäristöön.
Koiran harjoittaminen vaatii aikaa ja malttia. On tärkeää suojella koiraa kaikelta, joka aiheuttaa riskin siitä, että koira joutuu käymään läpi sellaista, mihin se ei ole vielä valmis. Usein kyse on siitä, että vahvistetaan koiran itseluottamusta. Tällöin koira tuntee olonsa turvalliseksi ja rentoutuneeksi. Omistajan pitää kokeilla mikä toimii parhaiten oman koiran kohdalla. Tilanteisiin ei voi antaa kategorisia ohjeita ilman perusteellista tietoa koiran ja omistajan taustoista. Todellisuus on teoriaa mutkikkaampaa. On vaikea sanoa kuinka paljon yksittäinen koiraa vaatii harjoitusta, mutta on tärkeää, että koiraa autetaan elämään ilman jatkuvaa pelontunnetta.
Jos tarvitset apua, ota yhteys ammattilaiseen koirakonsulttiin tai eläinlääkäriin, joilla on kokemusta ja osaamista herkän ja pelokkaan koiran auttamisessa. Liian pitkään ei kannata odottaa. Harjoitukset kannattaa aloittaa ennen kuin ongelma laajenee ja koira alkaa pelätä yhä useammin ja uusissa tilanteissa.
Koirakonsultti
Titti Creutziger
….
Vid kraftig rädsla, ångest eller panik hindrar stressreaktionen kroppen att ta in information. När hunden är rädd kan den varken ändra på känslor eller beteende. Hunden fun
gerar instinktivt. Då hunden blir skrämd eller rädd betyder det oftast att den flyr, går till försvar eller ”fryser” dvs. drar sej, skakar och andas kraftigt och ångestfullt.
Eftersom rädsla hindrar hunden att lära sej, måste man börja varsamt, och inte utsätta hunden med för mycket. Det viktigaste är att kunna iaktta var gränsen går. Att förstå när osäkerhet går över till rädsla, för att kunna nå rätta resultat och inte göra problemet värre än det redan är. För att lyckas behövs det förståelse för orsaker och faktorer som inverkar och skapar rädsla. Vi vet att rädsla är ett samspel mellan miljöfaktorer och gener. Rädsla kan bero på känslighet, förändrade situationer, traumatiska bakgrunder och fel förstärkning. Det kan vara genetiskt, eller bero på dåliga erfarenheter, otillräcklig socialisering eller miljöträning.
Att träna en rädd hund innebär att man har tid, respekt och tar avstånd från allt som medför risk att skada hunden genom att tvinga hunden till något den inte är färdig för. Det är oftast bra att arbeta med att förstärka hundens själförtroende, därefter hitta sätt som gör hunden avslappnad och trygg. Man måste helt enkelt prova sej fram till vad som är bäst för varje hund. I situationer som dessa kan man inte ge kategoriska råd utan grundläggande information och förståelse för både hunden och ägaren. Verkligheten är mer komplicerad än teoretiska principer. Det är svårt att säga hur mycket träning en enskild hund behöver men det är viktigt att hunden får den träning och erfarenhet som krävs för att kunna leva utan ständig rädsla.
Om du behöver hjälp, kontakta en professionell hundkonsult eller en veterinär som har förståelse och kunskap för rädda hundar. Vänta inte allt för länge. Träningen bör helst komma igång före problemet eskalerar och hunden börjar generalisera rädslan till andra situationer och ljud.
Hundkonsult
Titti Creutziger